Om Regeringsrätten

Verksamhet

Domstolens huvuduppgift är att skapa prejudikat, det vill säga avgöra sådana mål där ett avgörande från Regeringsrätten kan få betydelse som vägledning för hur liknande fall i framtiden ska bedömas av de allmänna förvaltningsdomstolarna och t.ex. för förvaltningsmyndigheter. Regeringsrätten tar endast upp sådana mål till fullständig prövning där Regeringsrätten ger s.k. prövningstillstånd. Huvudregeln är att prövningstillstånd lämnas bara om Regeringsrättens avgörande kan få betydelse som prejudikat. Den omständigheten att kammarrätten kanske skulle kunde ha dömt på ett annat sätt räcker som regel inte för att Regeringsrätten ska ta upp målet och pröva det. Bestämmelserna om när Regeringsrätten ska meddela prövningstillstånd finns i förvaltningsprocesslagen. Prövningstillstånd meddelas i ca 2 % av de överklagade domarna och besluten.

De vanligast förekommande måltyperna i Regeringsrätten är mål om skatter och socialförsäkringar, men totalt är Regeringsrätten behörig att behandla ca 500 måltyper.

I praktiken blir kammarrätterna sista instans i flertalet mål. Även när det gäller förvaltningsrätternas domar och beslut är möjligheterna att få ett avgörande prövat i högre instans begränsade genom att det i ett stort antal måltyper krävs prövningstillstånd för att kammarrätten ska ta upp och pröva målet. Regeln för prövningstillstånd är inte lika sträng som för sådant tillstånd i Regeringsrätten.

Prejudikatbildning

Regeringsrättens viktigaste uppgift är att genom sina avgöranden i konkreta mål skapa prejudikat, som kan vara till ledning för domstolar och andra som har att tillämpa gällande rätt. Denna uppgift fullgör domstolen genom sina avgöranden. Ibland kan en klar rättssats formuleras, men i många fall är de faktiska förhållandena alltför komplexa för att detta ska vara möjligt. Utgången i målet blir då knuten till det konkreta fallet, och den som ställs inför ett likartat fall får på egen hand bilda sig en uppfattning om avgörandets betydelse i den nya situationen genom att tolka Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten ger ofta ganska utförliga motiveringar, vilka kan vara till ledning för tolkningen.
Regeringsrätten och Högsta domstolen kan inte, som vissa andra länders högsta domstolar, ogiltigförklara en författning eller en enskild föreskrift. Däremot kan landets båda högsta domstolar - och även andra domstolar och myndigheter - vid prövningen av ett mål eller ärende underlåta att tillämpa en bestämmelse som domstolen anser strida mot grundlag eller annan överordnad författning. Författningar som beslutas av riksdagen eller regeringen, dvs. lagar och förordningar, får dock åsidosättas på detta sätt bara om felet är uppenbart.

Rättsprövning

Regeringsrätten kan under vissa förutsättningar pröva om ett beslut av regeringen strider mot någon rättsregel. Detta institut kallas rättsprövning. En förutsättning för rättsprövning är att regeringens beslut innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. En ansökan om rättsprövning ska ha kommit in till Regeringsrätten senast tre månader från dagen för beslutet. Finner Regeringsrätten att regeringens beslut strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som klart framgår av omständigheterna, och är det inte uppenbart att felet saknat betydelse för avgörandet, ska beslutet upphävas. Om det behövs, ska ärendet visas åter till regeringen. I annat fall förklaras att beslutet ska stå fast.

Resning och återställande av försutten tid

Regeringsrätten, liksom numera även kammarrätt, prövar vidare ansökningar om resning i avgjorda ärenden och om återställande av försutten tid när det är fråga om sådana ärenden för vilka regeringen, förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta instans. För att en resningsansökan ska beviljas krävs i allmänhet att det kommit fram viktiga nya omständigheter sedan ärendet avgjorts eller att ett allvarligt fel förekommit vid handläggningen av ärendet. Om förvaltningsrätten är den sista instans som prövat sakfrågan (dvs. kammarrätten har inte meddelat prövningstillstånd) ska resningsansökan ställas till kammarrätten. Regeringsrätten kan inte pröva en resningsansökan om inte sakfrågan har bedömts i kammarrätten.  Återställande av försutten tid kan beviljas, om någon har försummat att överklaga ett avgörande i rätt tid och detta beror på ett oförutsett eller ursäktligt hinder, "laga förfall".

ORGANISATION

Regeringsråden biträds av regeringsrättssekreterare som bereder och föredrar målen och presenterar förslag till domar och beslut. Regeringsrättssekreterarna anställs för viss tid, och tjänstgöringen som regeringsrättssekreterare utgör normalt ett led i domarkarriären.
Regeringsrättens domar och beslut publiceras på denna hemsida under rubriken Avgöranden och i Regeringsrättens årsbok (RÅ).